| Jag såg er blekna när rektorn talade om farorna med resor till jordens ände. | I saw you turn pale when the dominie spoke of those in peril at the far ends of the earth. |
| "Stanna vid min sida när ljuset bleknar när mitt blod saktar ner och mina nerver skakar med en stickande smärta när mitt hjärta blir svagt och hjulen av mitt väsen snurrar sakta. | "Stay by my side as my light grows dim, as my blood slows down and my nerves shatter with stabbing pain as my heart grows weak and the wheels of my being turn slowly. |
| De två stred när morgonen kom och skogen står så grön greve Anders låg vid trappan död där lövet bleknar om hösten | The rivals, they quarreled and fought head to head and the woods doth turneth to green at the foot of the stairs Count Anders lay dead when autumn leaves branches so bare. |
| Det bar sig så att greve Anders kom hem och skogen står så grön fann svinskötaren i sin brudsäng där lövet bleknar om hösten. | The good Count returned "I am home," he said and the woods doth turneth to green but the swineherd he found in his marital bed when autumn leaves branches so bare. |
| Greve Anders han älskade sköna Signelil och skogen står så grön jag bygger ett slott som ska höra dig till där lövet bleknar om hösten | Count Anders seduced young Signe, the fair and the woods doth turneth to green I'll build you a castle and you can be there when autumn leaves branches so bare. |
| de gömde honom nere i jorden så svart och skogen står så grön lille Anders skickade de bort där lövet bleknar om hösten | Down in the soil the count they did lay and the woods doth turneth to green li'I Anders was banished they sent him away when autumn leaves branches so bare. |
| Och när de såg honom gå på sjöns yta, bleknade de och kippade efter andan, "Det är ett spöke!" | And when they saw Him walking on top of the sea, they turned white and gasped, "It is a ghost.!" |
